Wait a minute...

Solen skiner i ett snötäckt New York idag. De är vackert. En fröjd för ögat.
Barnen är i skolan idag, hemma är jag å världens finaste bebis.

Ännu en vecka har redan passeat. 12 februari 2010. F*n va tiden går fort.. Jag har snart varit i USA i 6 månader, vilket endast ger mig 6 månader kvar att stanna. De känns sorgligt. Att lämna allt fint å underbart här kommer göra ont. För jag vet att när jag lämnar det här landet, så lämnar jag det liv jag nu lever för gott. Ingen kan förstå hur bra jag har de. Samtidigt som de kommer bli en lättnad att komma hem igen, där man egentligen hör hemma, men dom man älskat i hela sitt liv.

Hursomhelst, de jag egentligen vill komma fram till är; hur fort får tiden egentligen gå? Jag är jobbar på mitt 19:de år i livet. De vill säga, snart 20. Att komma ihåg ngt som hände för 15 år sen känns konstigt. De känns nytt för mig.
Snart sitter jag där på ålderdomshemmet, fortfarande i väntan på min drömprins. Men jag kan titta på min fot, på min tatuering, på New York skyline å tänka; jag levde livet, jag tog vara på en erfarenhet, jag tog för mig av möjligheterna. På vägen träffade jag underbara människor att skapa dessa minnen jag ser tillbaka på med.
Jag är stolt över mig själv.

Miss you all, take care
love Jessica


Kommentarer
Postat av: Mamma

Å vi e stolta över dig:) Å saknar dig!!

2010-02-12 @ 17:48:25
Postat av: m

"Hon är en levnadskonstnär, för hon älskar livet. Sitt eget." - Grethe Heltberg



Hon är du jess.

:)

2010-02-13 @ 19:25:14
Postat av: Syster

Ingen är stoltare är storasyster! =) du e d finaste jag har! miljoner pussar!!

2010-02-14 @ 13:26:09
Postat av: jess

va fina ni är =) älskar er!

åh marie, vilket vackert citat <3

2010-02-17 @ 00:40:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0